Alingsås historia

  1. Hem
  2. >
  3. Alingsås historia

Namnet Alingsås (Alinxaas) är känt sedan 1300-talet. Det anses vara en sammansättning av aling = “person från Ale härad” och höjdbeteckningen ås. Det var här vid Nolbyåsen (Alinx-åsen), i ett vackert landskap rikt på sjöar, vattendrag, dalgångar och bergshöjder, men också med bördig åker och skogsmark som Alingsås kyrkby växte upp.

Alingsås kyrkby var tidigt en betydande handelsplats, vilket många fornfynd från stenåldern i området kring Mjörn vittnar om. Handeln och vem som skulle kontrollera den, var under hela medeltiden föremål för strider mellan svenskar och danskar. När danska trupper i Kalmarkriget 1613 brände ner Nya Lödöse flydde stora delar av stadens borgerskap och bosatte sig i Alingsås. Vid krigsslutet ville de återvända till sin stad, men förbjöds av kung Gustav II Adolf eftersom staden var i fiendes ägo. Istället uppmanades de att stanna kvar och bebygga marken.

Den 21 september 1619 utfärdade Gustav II Adolf stadsrättigheter till den lilla kyrkbyn och Alingsås blev en stad. De ca. 300 invånarna fick nu rätt att bedriva handel och hantverk. Handel kunde ske i form av byte med oxar från södra Sverige mot järn från Bergslagen. Exempel på hantverkare var skräddare, skomakare och smeder.

1639 fick staden det slutliga privilegiebrevet och med det även stadssigillet, som används än idag. Det visar en hjort, stående under en ek på en kulle.

Hämtat från: alingsas.se

Meny